Kommentar 2001 av
Ture Sjolander:
När jag anlände
till New York Aug. 1993, för att förhoppningsvis kunna hämta min
son och för att besöka domstolen
där i frågan blev jag ombedd av den ansvariga svenska ambassad tjänste personen
(kvinna) jag tog kontakt med, att ta första planet hem till Sverige. Det var en
chock för mig att höra tonen hos denna
tjänste'man'.
Förklaringen kom
senare i skriftlig form, som jag begärde,
Min hustru hade
innan dess varit i kontakt med bl.a svenska ambassadens kvinnor för att få hjälp
med sin planerade kidnappning. Hustrun hade framställt mig för damen på
ambassaden som en alkoliserad hustru
misshandlare.
Det är inte svårt
att hata kvinnor efter en sådan skräck
upplevelse.
Det är en rad av
andra förfärliga missförhållanden som borde bli föremål för en ny intevju och
särskilt efter den förljugna
australienska film dokumentären som ställde 43 frågor till mig -
filmade-ljud - och endast en fråga användes i
filmen.
Sen har vi den
svenska regeringen som inte ersätter - ger skadestånd - till felaktigt häktade
och frikända personer.
Svenska nyhets media
sitter i knäna på makthavarna.