newstime2007.com

Sverige Valet 2006

Datoranimationens uppfinnare är svensk.

av Aapo Saask

På en ö  lämpligt nog med namnet Magnetic Island - utanför Australiens kust bor en svensk konstnär i exil. Som så många andra i det moderna medielandskapet har han höjts till skyarna och sedan dragits ner i dyn. Men han har lämnat ett bestående intryck på världen.

Han gjorde de första elektroniska animeringarna redan på sextiotalet.

Hade han varit uppfinnare hade han hyllats som geni redan idag. Men han är en föregångare inom konstvärlden  och i den världen låter man gärna de riktigt stora dö innan de får sitt erkännande.

Vi vet alla hur Disneys kända tecknade filmer kom till  tusentals teckningar som filmades i en sekvens. Så görs en del tecknade filmer än idag. Men elektronisk animering har öppnat en helt ny värld inom filmen. Och den har möjliggjort dataspel och otaliga grafiska möjligheter inom affärsverksamhet och vetenskap.

Och Ture Sjölander var den förste att göra elektroniskt manipulerade bilder. Och svensk TV visade resultatet och blev världsberömt som medial föregångare.

Ture Sjölander experimenterade bland annat med frågan om hur mycket ett människoporträtt kan förvrängas innan det förvandlas till oigenkännlighet, något som förebådar den fantastiska morftekniken som idag används.

Gene Youngblood, som, jämsides med Marshall McLuhan, var den tidens namnkunnigaste mediefilosof ägnar ett helt kapitel i sin bok Expanded Cinema, 1970, åt experimenten på SVT. Expanded Cinema betyder såväl överträdelser av konventioner som sinnesutvidgande gränsöverskridningar. Experimenten var kanske inte helt fullgångna, men de ligger internationellt sett långt före sin tid jämfört med idag mer namnkunniga konstnärers aktiviteter, som t.ex. Nam June Paik och Bill Viola.

De filmer som omnämns är Time från 1965 avd Ture Sjölander och Bror Wikström, Monument från 1968 av Ture Sjölander och Lars Weck och Space in the Brain från 1969 av Ture Sjölander, Sven Höglund och Bror Wikström. Medan de flesta av dagens namnkunniga konstnärer bleknar har Ture Sjölander härigenom gått till konsthistorien för att stanna.

Sundsvallsgrabben Ture flyttade ner till Stockholm i början på sextiotalet.

Han slog igenom stort genom öppningsutställningen på Galleri Karlsson 1964. Hans bildspråk upprörde och skapade en skandal som etablerade Galleri Karlsson som den nya trenden för de unga konstnärerna.

1968 skapade han lika mycket upprörda känslor när filmen Monument visades och han försökte förklara.

Under några år var han uppburen i Frankrike, Italien, England och USA. I Sverige var avunden bland de etablerade kanske för stor. Visserligen köpte såväl Moderna Museet och Nationalmuseum och flera andra, men de tekniker som Ture Sjölander arbetade med var dyra och efter otaliga konflikter fann han sig stå utan resurser.

Han fick i stället förmånen att samarbeta med storheter som Charles Chaplin och Greta Garbo. Kanske lärde han sig av dem att exil är den enda utvägen för att slippa bli krossad. Han flyttade till Australien - långt från ankdammen.

Sjölanders produktion består av fotografier, filmer, böcker, artiklar, textilier, TV-program, videoinstallationer, happenings, skulpturer, grafik, målningar och skulpturer. Men framförallt består den i ett ifrågasättande och skapande liv. Det är detta som får honom att framstå som en av 1900-talets största svenska konstnärer.

En annan banbrytare, Ralph Lundsten, säger i en intervju tidningen SEX, 5, " En tavla kunde på den tiden ( 1800-talet) i stort sett skapa revolution. Idag tittar man slött på alla tusen vernissager som finns. ´Jaha. Mmm. Så duktig han är´, och så gäspar man Om jag vore bildkonstnär idag skulle jag ägna mig åt datorns möjligheter om min ambition vore att göra något nyskapande."

Sherman Price, Rutt Electrophysics, skriver år 1974 till Sveriges Radio-TV:"´Video Synthesis´ is becoming a prominent technique in TV production here in the United States, and I think it will be interesting to give credit to your broadcasting system and personnel for achieving this historic innovation."

Det var Sjölanders banbrytande verk under sextiotalet som Price syftade på. Ingen på Sveriges Radio kunde då förutse vilken betydelse denna innovation skulle få för mediet och Sverige förlorade därigenom en möjlig tätposition i datautvecklingen. De yngre dataanimatörer som nu framgångsrikt lanserar svenska dataspel över världen vet inte heller att de har en inhemsk portalfigur. Om någon av er vill se animationens Gudfader så kan man finna en glimt av honom på Google.

En annan av Sveriges stora nutida uppfinnare, Håkan Lans, har ju förutom sitt välkända navigationssystem även uppfunnit datormusen och färggrafik. De senare uppfinningarna är det emellertid även många andra som gör anspråk på att ha varit först med.

Vad gäller datoranimation är emellertid Ture Sjölander onekligen först.

 Det satt säkert många ingenjörer i sina källare och arbetade med samma saker, men Ture Sjölander var den förste som offentliggjorde resultaten. Han har inte sökt patent och han har inte tjänat pengar på det. Men han har gått till historien som en av 1900-talets stora banbrytare in konsten  och kanske också inom tekniken.

Ture Sjölander har under de senaste decennierna huvudsakligen bott i Australien men även varit verksam i andra asiatiska länder som Papua Nya Guinea och Folkrepubliken Kina.

Efter några decenniers tystnad visades under våren 2004 Sjölanders epokgörande TV-experiment på Fylkingen. Under hösten kommer han att ställa ut målningar på Galleri Svenshög utanför Lund för att fira 40-årsjubileet av sin utställning på Lunds Konsthall. Vad han verkar säga är: Nu när Sture Johannesson har tagits till bröstet, varför inte jag. Jag vet svaret. Sture provocerade med sin anknytning till drogkulturen. Det kan man lättare förlåta. Men Ture Sjölander är en total provokation mot hela den etablerade konstvärlden.

Aapo Sääsk, 2004-08-14